Bohus fästning överlevde attackerna
Bohus fästning överlevde attackerna, Norges sydligaste gräns, började byggas i början av 1300-talet. Det strategiska läget på klippan Bagaholmen, med uppsikt över Göta älvs förgrening till Nordre älv, orsakade massor av belägringar. Norge, Sverige och Danmark var för sig eller i union belägrade borgen och skövlade omgivningen mer än fjorton gånger. Borgen förstärkte till början Ragnhildsholmens slotts försvar på Hisingen, men blev snart områdets försvarscentrum. Första anfallet utfördes av den tyska flottan år 1368. Resultatet blev att Kungahälla samt Marstrand brändes.
LÄS MER: Förbi kungälv och bohus fästning rinner Göta älv
På grund av den hårda tullbelastningen, som Sverige fick utstå vid passagen på älven förbi fästningen, beslöts flyttning av staden Lödöse. År 1473 påbörjades flytten nedströms och namnet ändrades till Nya Lödöse. Detta var upprinnelsen till Göteborgs skapelse.
Under 1500-talet påbörjades de talrika anfallen och belägringarna av Bohus fästning. Ingen lyckades inta borgen trots att det fick utstå kolossala skador. Under nordiska sjuårskriget, mellan 1563 och 1570 belägrades fästningen sex gånger. Vid det sista var svenskarna nära att lyckas. De hade 1566 brutit sig in i kärntornet och närmade sig kapitulation. Då lyckades de norska försvararna spränga tornet (Bohusiska smällen) med många svenskars död som följd. Totalt föll 2500 svenska krigare i slaget. Men fästningen kunde inte intas. Dock hade stora skador uppstått. Borgen byggdes om till ett praktfullt slott. År 1612 anföll svenskarna igen och brände ner Kungahälla vid Ragnhildsholmen. Staden byggdes då upp på fästningsholmen och fick namnet Ny-Kungälv.
LÄS MER: Ta del av Mölndals historia
År 1643 blev fästningen åter medelpunkten för de tre ländernas krigsföring. Sverige startade krig med Danmark och Norge gick in med den så kallade Hannibalsfejden. Från Bohus anföll norrmännen Nya-Lödöse. Den 13 maj 1645 fick den svenska armen till slut ge vika och dra sig tillbaka. De tidvisa intensiva anfallen och motattackerna slutade med freden i Roskilde år 1658. Svenskarna fick då överta Bohus fästning. Men år 1675 förklarade Danmark krig med Sverige. Norge anslöt sig genom att anfalla det nyss överlämnade Bohuslän. Uddevalla och Vänersborg intogs medan danskarna gick mot Bohus fästning. I självförsvar brändes stora delar av Kungälv, som då hade vuxit upp på nuvarande plats. Västra – och Östra gatan ödelades för att förhindra ge dansk-norska anfallarna några fördelar. Belägringen avbröts dock utan några stormningar.
År 1678 belägrades Bohus fästning för sista gången. Under ett enormt bombardemang förvandlades en stor del avfästningen till en grushög. I sista stund räddades borgen av undsättande svenska trupper. Fästningen kunde byggas upp igen men utan prakt och ståt. Och eftersom borgen inte längre var ett gränsfäste förlorade det sin betydelse. Kanoner och försvarsmaterial flyttades därför till Sundsborg eller nuvarande Svinesund. Medan övrig makt lämnades till Göteborg. Fram till år 1838 lät man borgen förfalla. Men år 1934 påbörjades ett omfattande renoveringsarbete. Senare har dumpade skrotbilar hittats på den undanskymda platsen vid klippans fot. Så det eviga moderna problemet går igen.